Inte alls kul att vakna på röda dagen och tänka ut vad jag ville göra. Ta det lugnt men ändå hinna fixa lite.
Jo, just då var det helt OK. Men sedan kom magknipen och ingen vanlig.
Jag låg pall mest hela dagen.
Orkade upp lite på kvällen.
Så är det.
När kroppen säger ifrån.
Bäst att lyssna då.
Även om det känns trist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar