EQ-painting

EQ-painting

torsdag 31 mars 2016

Brain Athletics hemsida, det är nära nu...

... och eftersom mitt fokus varit mycket på den senaste veckan, och även nu i kväll, så har jag inte tid att skriva så mycket här.

Det handlar om viktiga saker.
Om rörelsens betydelse för vår hjärnhälsa.
Och stimulerande miljö.
För folkhälsan.
Och vår kreativitet.

Snart mer att läsa, tills dess kan ni kolla in Brain Athletics på Facebook.


#blogg100   Dag 31

onsdag 30 mars 2016

Din egen hörna


Idag blev jag upplyft av ett citat*

Stämmer så väl med vad jag försöker och eftersom det är så himla svårt så är det bra att bli påmind om det. På många sätt. Hela tiden.

"Det finns bara ett hörn av universum du kan vara säker på att förbättra, och det är ditt eget. Så du måste börja där, inte utanför, inte med andra människor. Det kommer efteråt, när du har arbetat på din egen hörna"  

("There's only one corner of the universe you can be certain of improving, and that's your own self.  So you have to begin there, not outside, not on other people. That comes afterward, when you've worked on your own corner." Aldous Huxley, Time Must Have a Stop)

Nu ska jag fortsätta på min egen hörna.

Lycka till med din hörna.

* Fick detta via nyhetsbrevet Slow Fashion by Johanna


#blogg100   Dag 30


tisdag 29 mars 2016

Tips #1 - Skapa en rutin

Tänker att det är så olika med tips, om man ska ta till sig dem som person eller som grupp, eller för hela mänskligheten? Nu har jag vänt på tipsen i förra inlägget både med mig själv och den grupp jag delade med, sparringgruppen FRAMÅT. Framförallt ska väl alla ta till sig tips på det sätt som passar bäst, för den det gäller:

Vad JAG tycker om tipset "Skapa en rutin":

  • Jag är ingen rutin- eller princip-människa. Med strävan att vara i verkligheten och dess föränderlighet blir såna saker oftast mer hinder än hjälp.
  • Själva orden rutin och princip låter för mig som något fastställt och oflexibelt.
  • I stället för rutiner väljer jag goda vanor.
  • I stället för principer lutar jag mig mot mina värderingar.


Vad Sparringgruppen FRAMÅT kom fram till:
(Vi gick först igenom alla tipsen och satte plus (+) minus (-) eller frågetecken (?) för hur vi kände spontant och sedan pratade vi lite mer om några av tipsen)

  • Ingen såg rutiner som ett plus.
  • Vi behöver kunna vara flexibla och fasta rutiner blir hinder för det.

Jag vill ändå avsluta med en rutin, min enda, och en som jag är nöjd med. Det är min morgonrutin som är mycket bra, för mig. I stället för att "snooza", som jag förstår att många gör mycket och länge, så vaknar jag genom att morna* mig och sätta fart på systemet. Jag gör akupressur på ett antal punkter jag lärt mig och jag gör en liten helande-meditation för att bli av med negativa tankar och känslor - som ofta släpps loss i mina drömmar - och för att släppa in den positiva energi jag vill fylla min dag med. Avslutningsvis gör jag tre solhälsningar - yoga - och hälsar på så vis den nya dagen.

* synonymer.se: morna sig el. morgna sig bli riktigt vaken, gnugga sömnen ur ögonenkomma igång,vakna

Tipsen kommer från inlägget Dela på olika vis

#blogg100   Dag 29

måndag 28 mars 2016

Dela på olika vis

Listor är väl erkänt sånt som lockar läsare, lätta att dela, men sen?

Häromsistens "retweetade" jag den här bilden, tyckte att det var flera bra saker på den, men sedan reflekterade jag att det var saker jag inte höll med om också.

En "retweet" och sen? Ska jag stå för innehållet i det jag delat? för hela innehållet? Oftast vill jag kommentera när jag delar, just för att tala om vad jag tycker är bra och kanske mindre bra.

Många delar hej vilt. Utan källkritik och kanske utan att ha läst artikeln som hör till bilden. Kanske är rubriken "vitsigt" skriven och lösryckt står den för precis motsatsen till innehållet?

Det har nyligen kommit nya "emojisar" till Facebook - kanske är nästa smarta sak ett varningens steg innan man kan dela något?

Nog om det. Jag valde att ta med bilden nedan till min sparringgrupp för vidare reflektion. Kanske kan  återkomma till det i kommande inlägg, ett inlägg per tips? Med reflektion...





#blogg100   Dag 28

söndag 27 mars 2016

Ge upp?

Ge upp?
Det är inte min gren. Att ge upp.

Jag kämpar på.

Det finns en inneboende kraft i mig.
Det finns en kraft som får styrka
från krafter utanför mig.

Jag tror på universums godhet.
Jag vet att när jag tror på den så
kommer det goda till mig.

Jag tror på kärleken.

Jag tror på godheten.

Många skulle säkert
kalla mig naiv
men det skiter jag i.

Jag vill fortsätta leva
det goda livet.

Jag vill vara i kärleken i livet i nuet i verkligheten.
Jag vill.
Jag är.

Kärlek.


#blogg100   Dag 27

lördag 26 mars 2016

Klara sig själv

Igår skrev jag om min cirkel

"My circle of friends"

En cirkel av själsfränder.

Så himla bra. När vi ses. Stärker varandra.

Men så är man själv.
I en inte så kul situation.
Ska bara klara av det.

Hur gör man då?

Vem lutar man sig mot
när man själv känner sig svajig?

Vad hjälper då
alla härliga vänner i bakgrunden?

Klart att de hjälper
men man kan känna sig så ensam
så otroligt ensam'
och missförstådd

Förstår inte ens sig själv...

Vad gör man då?

Tar sig ut
tar en promenad
och kommer på
att det finns nog någon att prata med ändå

Bäst att inte försöka själv
Ensam är inte stark


#blogg100   Dag 26


fredag 25 mars 2016

Livscirkel

Jag är med i en bokcirkel
som jag kallar livscirkel
men
efter senaste träffen
i torsdags
tänker jag på den som
en visdomscirkel

Vår gemensamma visdom
är det vi delar
som lättar oss själva
och hjälper varandra
och reflekterar
tillsammans
på så vis blir vi visare

Vi har alla så mycket
att ge
om vi bara öppnar oss
lite
så kommer det mera
av sig själv
eller i speglingen i andra

Så okomplicerat
kan det vara
allra enklaste modellen
en i taget som talar
i en cirkel
känd modell
från AA och liknande

Att inte bli avbruten
eller ifrågasatt
att få säga det man vill
och låta bli att säga
det andra
som ändå kanske
kommer med på något vis

När tilliten finns
tryggheten i gruppen
så händer saker
eller inte
det som speglas speglas
utan åthävor
och alla går rikare därifrån

Utan åthävor
utan stora ord
förklaringar eller måsten
kommer svar som inte sägs
skratt kommer också
medkännande, värme
leenden och förståelse

Vi går rikare därifrån.


#blogg100   Dag 25

torsdag 24 mars 2016

Puss i påsk

Har inte tid att skriva så mycket i kväll. Är på väg till Blåkulla.

Vill passa på att önska en Glad Påsk.

Bara sådär. Ha det skönt på de extra lediga dagarna,
hoppas på lite vårsol,
inte för många ägg,
kanske måla några?

Påsken känns mer kravlös än julen, kanske inte så traditionsbunden?
Inte för mig i vilket fall.
Mest en andningspaus.
Inget ris ens, katterna gillar fjädrarna för mycket.

Men, en Puss i Påsk
önskar jag alla.
Ha det gott.


#blogg100    Dag 24


onsdag 23 mars 2016

Vägen, sanningen och transportsträckan


Ett till sparat utkast som jag väljer att dela med mig av nu när jag råkat komma ett par dagar efter med mitt 100-bloggande  (Freudiansk felskrivning, skrev 110 först, är det så att jag tycker att jag ska få straffkommendering för att jag inte lyckas varje dag? Nej, så är det inte, jag känner en befriad känsla i att det faktiskt inte är ett tvång att blogga precis varje av de 100 dagarna just den dagen... jag bloggar när jag vill :-))
Cykeln är inte bara ett transportmedel.
Livet är inte bara en transportsträcka.

Det jag tänkte på cykeln på väg till jobbet är borta.
Men jag tänkte på cykellycka, den alldeles speciella lyckan som bara kan upplevas på cykeln.
På hemvägen var det inte alls skönt, kall snålblåst mitt i ansiktet, motvind. Fick kämpa.

Tror att jag skrev det här den 1 mars, min första cykeldag i år var den första vårdagen enligt almanackan, tänker vinter- vår- sommar- och höst-månader. Verkligheten är sällan så.

Har bara hunnit cykla hem ett par dagar än den här säsongen, men har noterat den kalla snålblåsten i motvind, tydligen så vindarna brukar blåsa.

Skönt ändå med friheten på cykel, och cykellyckan. Nya däck har jag också.

Hur har du det med livet och cykeln?
Inte en transportsträcka, hoppas jag.


#blogg100   Dag 23




tisdag 22 mars 2016

Äventyr och passion - effektivitet är överreklamerat

Vet inte varför jag inte tagit med det här förut, mycket bra är det (postat på Facebook* flera dagar sedan, hur bråttom har jag?)


Chris Guillebeau med sin Art of Non-Conformity - ingetdera är lätt att stava - är en person som varit med på min resa länge. Som en sådan person är han en av de som har påverkat mig i mitt liv, i att våga förändra, våga vara annorlunda och att vara stolt över det.

Alla behöver inte bli så framgångsrika som han på det viset att han lyckats resa jorden runt och skriva böcker och nu säljer sin metod- Det är bara att lyssna på hans budskap

YOU DON'T HAVE TO LIVE YOUR LIFE THE WAY OTHERS EXPECT. 

... och välja att mer aktivt leva det liv du själv vill.

Det går faktiskt. Och, du behöver inte välja äventyr och passion som i detta citat, men PASSION är alltid bra, liksom ENGAGEMANG och VILJA.

Mitt val av fokus är på MÄNNISKOR - MÖTEN - MENING
och det har tagit mig en bit på väg,
det är något att hålla sig i,
FOKUS

Så behöver jag inte tänka på vad andra tycker, vad som är en bra affärsidé, om jag kommer att kunna jobba med det, leva på det o.s.v.
Mitt FOKUS leder mig.
Jag är i mitt FOKUS och det känns bra.

Vad är ditt FOKUS?


#blogg100   Dag 22

måndag 21 mars 2016

Sparringgruppen FRAMÅT

Idag har vi haft möte.
Månadens möte.

I vår fina sparringgrupp.
Där vi peppar varandra.
Där vi delar och tipsar och talar öppet om det mesta.
Det mesta som handlar om att vara egenföretagare.
Om att vara entrepenör.
Oma att våga göra något annat än att löneslava.

Fast jag gör det också. Löneslavar.

Men uppskattar så mötena med sparringgruppen.
När olika människor med olika fokus möts med ett gemensamt fokus.
Det är nästan så man kunde bli religiös, som någon ur äldregenerationen säkert hade uttryckt det.

Jag uttrycker det som att få styrka
i olikheten
i likheten
i att göra något annorlunda
i att göra skillnad

göra skillnad för någon annan
göra skillnad för sig själv

Att vilja
Att våga
Urvattnade ord i vissa sammanhang, men inte här

Vi stöttar varandra och lyfter varandra och lyfter oss själva

Vi finns
Vi är
Vi gör

#sharingiscaring


#blogg100   Dag 21


söndag 20 mars 2016

Vem styr?

Häromdagen reflekterade jag över vem som styr?

Styr du ditt liv?
eller
Styr ditt liv dig?

Tanken uppkom för att jag funderade över varför jag känt mig så otillfreds och maktlös på senaste tiden.

Det bara händer saker hela tiden och jag blir störd av det.

I stället för att följa med - inte som en död fisk flyter med strömmen - men som en smart överlevare simmar och forcerar hindren i farten...


Håll dörrarna öppna till den vänliga universum - låt saker flöda så kommer det goda flödet till dig.

PANG BOM

Där kom verkligheten med ett par avbrott.
Ett planerat av mig.
Ett oväntat, och med oönskad effekt.

Svårt att ha garden uppe hela tiden.
Men du kan bygga upp och förbättra det skydd som gör att verkligheten inte stör och förstör så...

Värna om dig själv.
Styr det du kan.
Håll om livet, så håller livet om dig.


#blogg100   Dag  20

lördag 19 mars 2016

Skrivandets energi - boksläpp


Bjuden på release - boksläpp - för nya boken som Ann Westermark har skrivit, om skrivandets energi. Undertiteln är - skriv i strömmen mellan känt och okänt. Spännande.

Välkomnande tillställning på Gårda Meetingpoint. Förutom Ann och hennes bokbord och signering fanns ett stort bord med författare som gått Anns kurser och sedan lyckats så väl att de gett ut något som de nu fick chans att visa.

Jag har också gått kurs hos Ann, men har kvar att ge ut en bok. Skriver just nu här och vem vet, något av dessa inlägg kanske kommer med i ett kommande alster? Inspirerad av andras framgångar blir jag hur som helst.

Ett annat bord var fulldukat med godsaker, frukter från havet och fruktsallad, bröd, ost, vin, cider och vatten samt godis och kaffe till de som önskade. Det bjöds generöst och inbjöds även till trevlig samvaro, att stanna en stund.

Genorositeten innefattade även att vi fick lyssna till både musik och Ann som läste  ur sin bok.

Vissångerskan Jenny Almsenius har underbar röst och en gitarr. Hon sjöng sånger i berättartradition, passande i sammanhanget och till oss som satt och pratade om storytelling. Mest sånger utan refräng, som hon uttryckte det. När hon skulle tolka någon annans visor föreslog hon Kjell Höglund eller Evert Taube. Inte några av de man tänker på först utan När tåget lämnar perongen och en inte så ofta sjungen Taube-låt, som jag tyvärr inte kommer ihåg vad den hette. Fint var det i alla fall.

Tack till Ann & co. för ett bra arrangemang. Såklart köpte jag ett signerat exemplar av boken, så nu har jag lite läsning och får förhoppningsvis ännu mer inspiration i mitt skrivande.

På svårvägen hem var det någon som läste på bokomslaget genom den genomskinliga plastpåsen (smart tips alltså, använd genomskinliga påsar) och undrade lite om boken. Jag berättade och rekommenderade både boken och Anns kurser :-)  Samma till er.





#blogg 100   Dag 19

fredag 18 mars 2016

Våga ta steget

Idag väljer jag att dela en dikt som verksamhetschefen på Treklöverhemmet läste upp för oss igår. Den speglar lite av det som jag är i och har skrivit om, men är även väldigt allmängiltig.

Våga ta steget

Ibland så känns det som
om livet helt står still.
Och just det man är i
är inte det man vill.

Man känner sig så svag,
så vilsen och så feg…
Så känns det till den dag
man vågar ta ett steg.

Då öppnas nya vägar
och man får perspektiv.
Och plötsligt kan man se
hur man vill ha sitt liv.

Och när man blickar bakåt
när man har fått distans,
så ser man att det svåra
var källan till en chans.

                            Siv Andersson

Är du mogen för ett steg?
Är jag?

#blogg100   Dag 18


torsdag 17 mars 2016

Galleri Majnabbe & Treklöverhemmet



Kom på att jag inte gjort några inlägg med foton än i år, då är det väl hög tid.

Galleri Majnabbe. Jag var på vernissagen men nu var det dags för kulturlunch med min goda vän Pia. Vi har bestämt oss att ses en gång i månaden, äta och sedan besöka den aktuella utställningen på Galleri Majnabbe. Govindas för god vegetarisk mat återkommer vi säkert till.

Konstnär: Pieter Hybinette
Foto: Pia Lindqvist

Pieters text om utställningen:

ÄNTLIGEN har mitt samhällsengagemang utmynnat i skulpturer igen. 
Jag hoppas att utställningen kommer att uppfattas som en helhet – kanske något av en installation.


Och det är verkligen tänkvärda skulpturer - högst aktuellt och samtidigt tidlöst - som min vän uttryckte det.



Treklöverhemmet i Ljungskile.
Efter lunchen körde jag upp till Rehabcenter Treklöverhemmet i Ljungskile.

Jag var inbjuden på en workshop, tillsammans med personal och nuvarande och tidigare gäster, samt ett par till representanter för funktionshinderföreningar samtalade vi vitt och brett om vad som skulle göra Treklöverhemmet ännu bättre. Mycket givande eftermiddag.

Havsutsikten doldes av dimman, som tätnade allt mer på hemfärden. Jag vill gärna återkomma en klar vår/sommardag. 
Foto: Kerstin Söderberg   
Motiv: Utsikt från balkongen på övervåningen - 


#blogg100    Dag 17



onsdag 16 mars 2016

Jag är så trött

Jag är så trött.
Jag är så trött på att inte hinna med.
Jag är så trött på att tassa på tå.
Jag är så trött på att missuppfattas.
Jag är så trött på mig själv.
Jag är så trött på många andra.
Jag är så trött på att jag skriver det här.

Det är en vanlig onsdag kväll.
Det har varit en bra dag.
Lite mycket bara.
Det har varit en bra vecka.
Inte så mycket lugn och ro.

Det är egentligen rätt bra.

Men just nu är jag så trött.
Är det bara för att jag inte ätit?
Är det för att jag levt under press på ett par olika håll rätt länge?
Inte så synlig press...
... den värsta sortens press som bara tränger sig på...

... Jag är så trött.

Men det hjälpte lite att skriva det här.
Och nu ska jag snart äta lite.

För egentligen.
Du som läst något annat jag skrivit.
Visst är jag så klok.
Har så många insikter.
Lever rätt smart.

Förutom när jag blir så j-a trött.
Och undrar varför jag tillåter mig att bli så trött?
Men, det har inget med tillåtelse att göra,
det är bara så livet är.
Verkligheten kommer och den är den som är.

Just nu i min trötthet.


#blogg100   Dag 16

tisdag 15 mars 2016

Medmänniskor och motmänniskor

Vänder ofta på ord,
leker med ord.
Ord och ords betydelse,
hur vi använder ord.

Medmänniska dök upp i mitt huvud.

Varför finns det så många motmänniskor?
Varför finns inte ordet motmänniska?

Nu vill jag inte förenkla till att det handlar om att hålla med eller vara emot något.

Medmänniska är så mycket större - Medmänsklighet. Det är fina ord.

Men i dagsläget känns det som motmänsklighet - ännu ett ord som inte finns - är så mycket vanligare.

Det mot-ord som dyker upp är Motståndare.

En Motståndare är emot medmänsklighet.
En Motståndare är emot sina medmänniskor.
Kanske inte i sportliga sammanhang,
men nu pratar jag större saker.

Ta bara politiska sammanhang, där är det ofta som motståndare är allt mindre medmänskliga och ser sina medmänniskor på ett bra sätt.

Kanske tur att orden inte finns - Motmänniska och Motmänsklighet.
Men tyvärr finns företeelserna.

Fram för att återta medmänsklighetens vikt i samhället och världen - Våga vara medmänniska!


#blogg100   Dag 15




måndag 14 mars 2016

Rimliga marginaler


Läs och fundera...

Så skrev jag när jag hade fått syn på en krönika som heter "Glöm inte bort att ge dig själv rimliga marginaler" *

Jag sparade länken och så har jag gett mig rimliga marginaler.
Genom att hoppa över ett par dagar i bloggutmaningen.
Genom att skriva det här ett par dagar senare.
Genom att inte skriva så mycket mer utan tänka - Läs och fundera...

Återkommer säkert om ett liv med marginaler,
kanske inte om ett liv i marginalen ;-)




blogg100   Dag 14



söndag 13 mars 2016

Helgstrategier

Min helgstrategi har länge varit att helgen är för återhämtning.

Inga tidiga morgnar. (om jag inte planerat det av någon anledning)
Inga måsten.
Inga krav.

Jag planerar gärna in ganska många saker, saker som jag kan välja mellan, saker som jag medvetet kan välja eller välja bort.

Förra lördagen var jag på en feministisk popup-butik och två vernissager - Abstrakta experiment och Galleri Majnabbe. Plus träffade en kompis oplanerat och det blev Mello i soffan hemma hos oss efter ett par öl på stan.

Igår kunde jag inte välja för då höll jag kurs för HjärnkraftVara folkhögskola. Men det var bra det också.

Vissa helger väljer jag bort allt för att bara ligga kvar i sängen och läsa länge, kanske ta en promenad i Ruddalen och gå och simma... vara med familjen eller vänner.

För mig är det viktigt med återhämtning. Tror att det är det för de flesta. Men, i dagens stressade samhälle är det ofta sånt fokus på prestation och ständiga aktiviteter att vi glömmer det.

Nu har jag varit präktig för idag.
Men egentligen bara sagt min mening. Tänk på återhämtning.


#blogg100   Dag 13

lördag 12 mars 2016

Vardagsstrategier

Ämnet för lördagen var vardagsstrategier.

Hämtat ur en skrift från Hjärnkraft läste jag texterna* och vi grupparbetade och samtalade sedan i hela gruppen kring:

  • Symtom
  • Vardag
  • Handla
  • Mediciner
  • Laga mat
  • Träna
  • Inga fler automatiska - Ja
  • Ingen tidslinje
  • Blir jag bättre?
  • Externa påminnelser
  • Nödstrategi
  • Telefontid
  • Glädje
  • Träffa vänner
  • Förstå information
  • Förklara
  • Be om hjälp
  • Duscha
  • Mat och vatten
  • Alkohol och socker
  • Sanera din miljö
  • Att åka bort
  • Lära känna sig själv


En reflektion i gruppen handlade om att detta är rätt allmängiltiga frågor.
En annan om skillnaden i att vara skadad eller oskadad.

Mycket tänkvärt kom upp. Många erfarenheter delades. Insikter fick vi alla, saker att ta med hem. Saker för mig som ombudsman att jobba vidare med.



#blogg100   Dag 12

fredag 11 mars 2016

I Vara kan en också vara

Alltså inte frågan om att vara eller inte vara.

Utan frågan om att vara i Vara. På Västgötaslätten.

Närmare bestämt är jag på Vara folkhögskola.
Håller kurs för Hjärnkraft (se länkar längst ned).

Varandet i Vara får vara det jag skriver om idag.
En intensiv dag med 36 deltagare,
skadade, anhöriga, assistenter, stödmedlemmar,
lunch och teori om rörelse och friskvård,
praktisera rörelse i gymnastiksalen, fika.
museibesök, lantbruksmuseum,
inkvartering och en liten stund innan middag,
samling med samtal om dagens övningar,
lite prat om morgondagen och praktiska saker också,
sedan musik-quiz och efter det fika igen.

Plus att jag kört hit från Göteborg,
med sällskap i bilen från Partille,
kopierat program och satt upp i alla tre boendehus,
kollat upp och fixat till och svarat på frågor,
planerat och genomfört och visat tillrätta.
Och lite annat.
Och hissen som inte dörren gick upp på
när elrullstolen med passagerare och assistent var i.
Hissreparatören sade att den är fixad nu,
för sent för i kväll men hoppas verkligen för morgondagen.

Vardagsstrategier är ämnet på agendan i morgon.
Mer om det följer...




#blogg100   Dag11

torsdag 10 mars 2016

Mer om glädje, och nuet


Det som dök upp hos mig igår när jag var på behandling och det handlade om glädje, det var att jag kommit ifrån det jag talade om för snart ett år sedan och dessutom skrev om för två år sedan.

Nuet är ditt att vara glad i

Den längre texten jag nämner där går så här:

Bevara dig själv
Låt andra vara som de är
Det som har varit är borta
Nuet är ditt att vara glad i

Och det är bra att tänka på, att repetera, inte minst när det är lite tungt - om du kan vara i nuet och försöka hitta glädjen i det - så är mycket vunnet.

Om du inte kan finna någon glädje alls i nuet, då är det som det är. Verkligheten är alltid nu.

Allt är som det ska

En annan visdom som min goda vän och mentor lärt mig.


#blogg100   Dag 10

onsdag 9 mars 2016

Glädje i fokus

Ibland, eller rättare sagt ofta, kommer saker till en när man behöver dem.
Som det här utkastet jag hittade i kväll, när jag inte har ork eller inspiration att skriva.

Som jag skrev häromdagen har jag valt värme och värma till årets ord.

Då nämnde jag förra årets ord, glädje.
Idag kom inte bara detta inlägg till mig utan det knöt även ihop säcken...

Glädje är vårens ord. 
Tusen ord för glädje är titeln på en bok av Byron Katie. 
Den har jag läst och reflekterat och övat lite med. 
Jag, Kerstin, är i glädje.
Jag, Kerstin, är i glädje med de andra.
De andra är i glädje med mig.
Jag, Kerstin, är i glädje.
Jag, Kerstin, är glädje. 
Affirmation som Filippa gav mig under kinesologi-behandling förra veckan.
Och så mitt citat från Samtal med änglar:
MÅSTE och BORDE är döden.
Låt GLÄDJEN föra din pensel. 

Idag var jag hos Filippa på behandning igen, bara tredje gången jag är där men alla gångerna har jag lämnat både stärkt till kropp och själ och med något tänkvärt med mig.

Idag var det lite att jag tappat bort glädjen.
Lätt gjort.
Ska plocka upp den igen. Börja med affirmationen ovan kanske.
Stärka mig själv i det svåra,
och fokusera på glädje.


#blogg100   Dag 9  

tisdag 8 mars 2016

Tio frågor kring viktiga saker

Det är lite jobbigt just nu,
då er det skönt att kunna ta
en liten genväg.

Min genväg är att låna
andras kloka tankar
och sprida dem.

#sharingiscaring
har jag levt efter
i många år nu.

Varför inte?
Varför ska allt vara
mitt eller ditt
när det
blir så mycket bättre
när en delar?

Nu har jag ställt
ett par frågor,
men det var inte de
jag syftade på
i rubriken
utan ännu ett
inlägg av Seth Godin.

Min översättning först och sedan originalet:

Tio frågor om arbete som har betydelse
Vad gör du som är svårt?
Vad gör du som folk tror att bara du kan göra?
Vilka kopplar du ihop dig med?
Vad säger folk när de pratar om dig?
Vad är du rädd för?
Vad är den knappa resursen?
Vilka försöker du ändra på?
Vad ser förändringen ut som?
Vad skulle vi sakna med ditt arbete om du slutade göra det?
Vad står du för?
Vad bidrar du med?
Tips: Varje fråga som är svår att svara på kräver mer eftertanke. Alla svar som slingrar sig, är nyanserade eller komplexa, är troligen ett symtom på att något är viktigt.

Ten questions for work that matters
What are you doing that's difficult?
What are you doing that people believe only you can do?
Who are you connecting?
What do people say when they talk about you?
What are you afraid of?
What's the scarce resource?
Who are you trying to change?
What does the change look like?
Would we miss your work if you stopped making it?
What do you stand for?
What contribution are you making?

Hints: Any question that's difficult to answer deserves more thought. Any answers that are meandering, nuanced or complex are probably a symptom of something important. 



#blogg100   Dag 8

måndag 7 mars 2016

Säg inte förlåt...


Hittade en fin insiktsfull serie som tar upp problematiken med att säga förlåt hela tiden. Sluta med det, välj något smartare i stället, säg tack.

Min översättning, kommentarer känns överflödiga för mig just nu, men jag vill gärna ha kommentarer från dig :-)

Om du vill säga TACK säg inte FÖRLÅT
Om du vill säga TACK för ditt tålamod säg inte FÖRLÅT att jag alltid är sen
Om du vill säga TACK för att du förstår mig säg inte FÖRLÅT att det inte går att förstå sig på mig
Om du vill säga TACK för att du vill vara med mig säg inte FÖRLÅT att jag är så jobbig att vara med
Om du vill säga TACK för att du lyssnar säg inte FÖRLÅT att jag bara babblar på
Om du vill säga TACK för att du uppskattar mig säg inte FÖRLÅT att jag tar så stor plats
Om du vill säga TACK för att du har trott på mig hela tiden säg inte FÖRLÅT att jag är en besvikelse
Uppskatta andra för vad de har gjort även om de inte vet om det, TACK
Be inte om ursäkt för att du finns till för det är inget fel

Om du vill säga TACK säg inte FÖRLÅT


Källa: Yao Xiao


#blogg100   Dag 7


söndag 6 mars 2016

Om att säga nej


Seth Godin är en av mina favoritbloggare, egentligen den enda jag följer - inte så att jag läser hans blogg varje dag men han bloggar en gång om dagen och jag prenumererar på inläggen till min mejl. (Associerar som vanligt till nya intressanta spår - hur följer och hittar folk det de läser? Använder man RSS/mejl/flöden på FB, Twitter, Instagram, favoriter i webbläsaren, tips från vänner, ,...?? Jag kanske återkommer om detta, vem vet.)

När jag läser något bra vill jag ofta dela, och jag delar hellre korta saker som jag tror att andra orkar läsa... såna korta, koncisa och oftast träffsäkra inlägg levererar Seth Godin, hela tiden.

Idag fastnade jag för ett om att säga nej.
Jag kör min vana trogen en fri översättning och lite kommentarer.

Om du inte är stolt över det, gör det inte.
Om du inte kan göra ett bra jobb, ta dig inte an det.
Om det kommer att distrahera dig från det som är riktigt viktigt, låt bli.
Om du inte vet varför de vill att du ska göra det, fråga.
Om du behöver gömma det för din mamma, tänk på saken.
Om det gynnar dig men inte de du bryr dig om, avböj.
Om du håller med massan, det är inte tillräckligt.
Om det skapar en vana som kostar i det långa loppet, börja inte.
Om det inte för dig framåt, tveka och gå sedan din väg.
På den korta vägen verkar det alltid brådskande, och ett ögonblick när kompromiss känns rätt. Men i det långa loppet är det alltid det goda NEJen som vi kommer ihåg.

Som sagt översätter jag lite som jag vill, kommentera gärna och ge dina förslag.
Min kommentar är att det här får mig att tänka på Søren Kierkegaard 
och det han skrivit om när det skaver. Då ska man leta någon annanstans.

Originaltexten och källan:
If you're not proud of it, don't serve it.
If you can't do a good job, don't take it on.
If it's going to distract you from the work that truly matters, pass.
If you don't know why they want you to do this, ask.
If you need to hide it from your mom, reconsider.
If it benefits you but not the people you care about, decline.
If you're going along with the crowd, that's not enough.
If it creates a habit that costs you in the long run, don't start.
If it doesn't move you forward, hesitate then walk away.
The short run always seems urgent, and a moment where compromise feels appropriate. But in the long run, it's the good 'no's that we remember.

#blogg100   Dag 6

lördag 5 mars 2016

Streck i allt

Idag blir det streck  räkningen.

Streck i det hele, att något skulle bli skrivet.

Vi har en sjuk katt i hemmet.

Vi undrar hur det ska gå med henne.

Vi är inte så lite upptagna med det.

Blir så glada när hon äter lite. Om hon går på lådan. Ja, det är en innekatt.

Dricka ska hon också.

Vet ju,
vet ju med mig
det kan vara värre...

Men, att göra det bästa i det som är, det tror jag på


blogg100   Dag 5

fredag 4 mars 2016

Känslomässigt pruttande


Vilket härligt uttryck, på engelska "emotional farting".

Om att klaga är som att prutta emotionellt i ett trångt utrymme - man pruttar inte mer än man är tvungen i en hiss...

Läst här:   Complaining is terrible for you, according to science.

Underrubriken handlar om att när en ägnar sig åt negativitet så får det fruktansvärt allvarliga konsekvenser för ens mentala och fysiska hälsa.

Fråga mig, jag har sett det i min närhet. Men tänkte inte bli så personlig nu utan mer reflektera lite mera över artikeln. Den innehåller tre punkter, och nu får jag ursäkta för dålig översättning för timmen är sen...

1. Synapser sänder kemiska signaler och lika går tillsammans
"So let's boil that down--having a thought makes it easier for you to have that thought again."
Ganska lätt att förstå då att det är bättre med positiva tankar, eller hur.

2. Du blir som du umgås

Det har väl vi alla hört, men ta det i det här sammanhanget, visst är det smartare att vara med positiva människor om det uppmuntrar positivitet.
"surround yourself with happy people who rewire your brain towards love." 
3. Stress är fruktansvärd även för din kropp

Förutom för den mentala hälsan är negativitet nedbrytande för din kropp:

"When your brain is firing off these synapses of anger, you're weakening your immune system; you're raising your blood pressure, increasing your risk of heart disease, obesity and diabetes, and a plethora of other negative ailments,"


Nog sagt, nu håller vi oss positiva, eller hur?
Och detta hänger också ihop med årets ord och tema - att värma.


#blogg100  Dag 4

torsdag 3 mars 2016

Fy fan vad jag är bra!


När utropade du senast så till dig själv? - Fy fan vad jag är bra!

Eller tillsammans med några - Fy fan vad vi är bra!

Kanske var det senast på studentdagen? eller på den där kick-offen?

Men i vardagen.

När det pratas om att fira segrar ska det ofta vara tårta eller bubbel, något att äta och dricka... något materiellt, kanske vankas det bonus?

Men att helt enkelt fira det i ord, få vara i känslan och ropa ut sin tillfredställe? Fira med värmen av att vara nöjd, med sig själv eller tillsammans.

I morse kände jag mig så där härligt bra, nöjd med ett par saker - ganska små saker men dock - saker som jag hade fått gjort utan ansträngning, utan varken krav eller planering. Bara lite utöver det vanliga.

Så gick dagen. Vardagen med omplanerade möten och deltagare som inte kom. Oväntade telefonsamtal och avbrott.
Lite mer stress än önskat.
Och så lätt att känslan försvinner, tröttheten kryper på. Visst missnöje likaså och du är snart på gränsen till "f-n också"...

Bra då att jag gjorde ett utkast här i morse, som hette just - Fy fan vad jag är bra!

Så jag kan gå och lägga mig med den känslan. Gott.


#blogg100  Dag 3

onsdag 2 mars 2016

Mitt ord för året är VÄRME, att VÄRMA


I stället för nyårslöften, som jag nästan aldrig har pysslat med, så gillar jag att sätta fokus på ett ord som kan vara lite av en ledsagare under året. När jag skummade igenom tidigare inlägg såg jag att jag förra året utsåg GLÄDJE till ett sånt ord.

Glädje vill jag absolut fortsatt ha med mig på färden, GLÄDJE är ett bra fokus. Och glädje finns med i det citat som jag citerar mest av alla *:

MÅSTE och BORDE är döden 
Låt GLÄDJEN föra din pensel

Tidigare viktiga ord jag har fokuserat på och därefter införlivat i mitt liv - i mitt väsen, varande och görande - är TILLIT och KÄRLEK.

Ser med vemod tillbaka på den tiden då jag som ett mantra rabblade KÄRLEK, VÄRME och RESPEKT på väg till dåvarande jobbet. Då var det som för att bygga en sköld, eller "ta på teflontermosen" som en beteendevetare uttryckte det, som ett skydd mot en tillvaro där jag inte kände att vi blev behandlade med respekt. Det var tufft.

Respekt för varandra är grundläggande. Att det bottnar i respekt för sig själv är något jag med tiden förstått allt mer, att det är därför som vissa inte kan visa andra respekt...

Åter till VÄRME och att VÄRMA som också är ett mycket bra fokus.

Värme, värme, värme, tänker jag när jag stöter på något av det jobbigare slaget - om det så är en annan person eller en av mina egna tankar.
Stoppar mig själv med att upprepa ordet, i stället för att svara för fort eller gå i försvarsläge.
Under tiden jag upprepar ordet hinner jag reflektera och inser oftast om det är värt någon kamp.
Om inte är det alltid bra att sprida värme hur som helst.

Det blev ett litet vardagstips i värmens tecken. Känn värmen.



 * Samtal med änglar, Gitta Mallasz

#blogg100, Dag 2




tisdag 1 mars 2016

Att blogga eller inte blogga, är det frågan?


Frågan i rubriken ställer det lite på sin spets - Varför vill jag vara med i #blogg100 igen? Inte någon kvalfylld fråga direkt, utan för mig handlar det om lust - har jag tillräckligt med lust att anta utmaningen igen? Svaret är JA.

Första året, för två år sedan, gick jag i mål. så att säga, men jag var en riktig doldis. Spred inte bloggen alls, berättade bara för ett fåtal att jag var med. Det var mitt val då.

Förra året valde jag att kliva av efter en sådär 55 dagar, var på resa och kände mer press än lust.

Så här reflekterade jag om det några veckor senare, i ett utkast som jag inte publicerade:

Det blev bara halva sträckan i år, av #Blogg100 
"Bättre fly än illa fäkta"  Stämmer faktiskt ganska bra, klokt val att inte addera kravet att producera ett inlägg per dag till allt annat...
... men, det har också inneburit att jag inte har skrivit på över en månad. Nästan alls.
När jag inte skriver är det inte bra.
Jag behöver skriva av mig.
Skriva ner tankar och idéer.
Citat från böcker och annat som cirkulerar. 
Jag behöver avlasta min hjärna från allt som surrar och trängs där. 

Citatet visar tydligt min största orsak att vara med - att jag vill och behöver skriva - och #blogg100 ger mig anledning att göra det hundra dagar i rad :-)



#blogg100, Dag 1